gemigensol

 

utan kopparlunden hade jag inte varit den jag är idag. utan kopparlunden hade jag inte vetat såhär mycket om livet och om hur det är att vara människa. hade nog inte vetat mycket alls.

  tiden på kopparlunden rev ner mig och byggde upp mig. gymnasietiden, den bästa tiden.

 

idag är det upprop för de nya ettorna, tvåorna och treorna. vi är inte där, så som vi skämtade om i våras att vi skulle vara. för jag älskar kopparlunden mer än ca något annan plats i västerås. men man blev ju så jävla klar. jag kan romantisera kopparlunden i all evighet utan att behöva överdriva särskilt ofta. men kära älskade skola, we're over. 

 

whatever. lever halvsvenne-livet utan pengar på mobilen samt städandes och hundskötandes för att sen lalla iväg till kvällsjobb. tjolavippen